Born to die.
+
Jag åker till min hemstad för att fira jul & nyår där. Jag kommer in i mitt barndomsrum där allt ser ut som det alltid gjort. Fast alla mina saker är borta. Det är ganska så tomt, fast pappa har pyntat med lite julgrejer som gör att det inte ser så tomt ut. På nattuksbordet ligger post som inte har kommit till Stockholm. Det är ett vykort där det står " Jag tänker på dig, mamma". River sönder & vill bara skrika. Som om ett kort skulle hjälpa. Just vid det tillfället vill jag bara hem till Stockholm.
++
Som ni kanske vet, ni som läst min blogg ett tag. Så har jag & min mamma haft en väldigt trasig relation i ganska så många år, enligt mig. Hon skulle säkert säga någonting annat. Man kan säga att redan sedan jag var liten har jag fått vara mamma åt min mamma. Fått säga till, men nej så kan du ju inte göra osv. Men självklart har det ju varit bra också. Men hon är en väldigt speciell person. Vi har alltid haft våra upp & ner gångar & då har vi inte pratat med varandra på flera månader. Nu pratar vi inte längre. Som det känns nu vill jag inte prata med henne någonsin igen.
+++
Tänk dig att få ett knivslag rakt i ryggen. Precis så där kändes det för ca: 4 månader sedan. I somras var vi hos en psykolog för att prata, det var mitt krav för att jag skulle prata med henne igen. Vi var där. Men ungefär 1 månad efteråt fick jag reda på allting var bara ljug. Ett knivslag rakt i ryggen & jag kunde fan inte andas. Detta skulle inte bli ett inlägg om min mamma & jag vet inte varför det blev så. Jag tänker inte på henne längre, har knappt gjort när jag bott i Stockholm. Kommer direkt till Göteborg & jag påminns om vad hon suttit & ljugit om. Förstår inte & kommer aldrig förstå hur man kan ljuga om en sådan sak, eller att inte välja att berätta det.
++++
Innan jag åkte hem till Göteborg, har jag i stort sett dansat & blivit full på cider & öl varje helg. Det har hållit mig lite levande bland allt tentaplugg. Att jag nu har 3,5 år kvar på min utbildning känns bra men ändå som en evighet eftersom jag vill börja jobba redan nu. Jag längtar till min VFU & mina små söta elever där som sa så fina saker att jag nästan började gråta. När man gråter när man ska lämna sin VFU, måste väl ändå betyda att man valt rätt yrke?
+
Julhelgen firade jag i Skövde hemma hos min farmor & farfar. Vi kollade på Sunes jul & skrattade så vi grät. Jag fick fina julklappar trots jag inte önskat mig någonting speciellt. På juldagen var vi hemma hos min farbror & mina kusiner & spelade Wii & åt massor med mat. Vi hann även kolla på två filmer. På annandag jul åkte vi tillbaka till Göteborg & julen har varit väldigt fin. Hoppas ni har haft det lika fint som jag. Nu ska jag njuta & gosa med mina göteborgshjärtan innan jag åker tillbaka till Stockholm.