I lördags träffade jag finaste människorna och dansade med dom på saturn. Vi var fulla och glada. Sen så fick Caroline huvudvärk och åkte hem med Jonna. Så jag umgicks med jp, anna och Jasmine. Det var fint och sen ramlade jag och jp runt på andra långgatan. Vi skulle komma in på stars n' bars men vi hade ingen stämpel så Jp tyckte att vi skulle försöka komma in på med saturns stämpel. Detta tyckte inte vakten var någon bra idé och tyckte att vi skulle gå därifrån. Sen såg jag kleerup och vinkade som en idiot till honom ( måste lära mig att behärska mig ) jag tror nog han tyckte vi var väldigt dumma i huvudet. Sen åt vi mat och sånt där och jag ramlade och skrapade upp mitt ben.

I måndags smsade jag Elin när jag var inne i stan och frågade om hon ville äta glass med mig. Det ville hon. Fast vi köpte ingen glass. Vi köpte en chokladboll till oss var istället och satt på en bänk i solen.




Vi pratade om hur underbart att det nu äntligen är vår. Och man blir ju så himla glad av solen och värmen. Man kan ju inte sluta le. Eller hur?




Idag så var det så himla fint väder. Vi satt ute på rasten i solen, man bara ler för nu är det äntligen vår.



Vi hade fysisk teater, som är den roligaste teaterkursen man kan läsa. Nu är vi klara med vår dans till pjäsen som vi har premiär i nästa vecka. Nu går allting fort. Jag har längtat efter det här. Snart är det sommar och allting är över.




Melissa och Sara hade gjort ett vad om att de laget som förlorade matchen i fotboll skulle få äta världens starkaste chili frukt. Melissa förlorade och jag har nog aldrig sett nåt så roligt i hela mitt liv. Det var så starkt att hon nästan kräktes. haha. Vi andra bara satt och skrattade.




Sen köpte jag mig en glass, eftersom jag tyckte jag var värd det eftersom jag fått så bra resultat på mitt religionsprov.
Sen vill jag även säga tack. Ni läsare är det finaste jag vet, blir så himla glad av era kommentarer. Ni stärker mig, väldigt mycket. Puss.

Den här vintern har varit nog den längsta någonsin, men nu är det snart dags för att göra beslut om vad man ska göra inför hösten. (Varför ska man redan nu bestämma sig så snart?)




Det närmaste jag kan komma lov, är på fredag. Och det ska bli så underbart. Att få sova. Äntligen.



Men så jätte mycket lov lär det nog inte bli eftersom jag har väldigt mycket att plugga. Jag ska även söka sommarjobb och jag ska anmäla mig till lite kurser inför höstterminen. Jag har svårt att bestämma mig vad jag vill läsa. Mina val är just nu är;

Svenska språket
Litteraturvetenskap
Retorik och skriva



Men jag vet inte. Ska kolla lite närmare på det och hoppas det blir bra. Om ni undrar varför jag bara ska söka en kurs så är för att jag inte vet vad jag vill bli än, riktigt. Eller jag vet. Men jag vet inte om jag orkar plugga i 5 år just nu. Så därför tänkte jag mig att en kurs skulle räcka och läsa. Och sen till Vårterminen kanske jag börjar jobba lite, jag vet inte än.. sen till sommaren vill jag resa.

Fast förstås lite roliga saker ska jag ju göra på lovet. På fredag ska jag träffa Sarah och sen på lördag åker jag till Skövde och umgås med min pappa och vår släkt. Sen i veckan ska jag hinna träffa Elin och Caroline. Sen är det inte så mycket mer inplanerat.

och förresten imorgon är vår projektredovisning klar! ÄNTLIGEN!

Vad ska ni göra på lovet?

Det är väl såhär mina dagar ser ut nu förtiden. Jag pluggade hela förmiddagen i kultur och idéhistoria. (som förövrigt är världens tråkigaste ämne)




Vid fyra tiden ungefär gick jag till bergakungen för att gå på bio med min pappa. Vi kollade på farsan, haha. Den var kul. Sen åt vi på restaurang och sedan åkte jag hem och fick gå halva vägen hem eftersom min buss var sen.




Nu sitter jag här hemma. En skräckfilm som jag aldrig sett innan går nu på tv, och jag borde egentligen inte kolla för då kommer jag inte kunna somna inatt.



Men vad ska man göra?, man kan ju inte låta bli.

Borde egentligen börja tänka på vad jag vill göra efter sommaren, men hur ska man kunna veta det när man bara är arton år? snart nitton.




Det som snurrar i mitt huvud, dag och natt. Och som gör mig illamående är;
- Vad ska jag göra sen?



Mina föräldrar säger, gör det och det. Men det är så lätt att säga vad andra ska göra. Men vad vill man själv egentligen? lär mig. Hur vet man vad man vill?

Jag åker till skolan. Kan inte längre göra det jag gjort i 2,5 år, eftersom jag är så fruktansvärt trött. Jag är trött på att det aldrig känns som det ska ta slut. Jag vet att 2 månader går fort, men det kan ändå gå så fruktansvärt långsamt. Just nu går det så långsamt.



Jag drömmer om våren och när allting har sitt slut. Allting har ett slut.

- "Snart är det över, snart..."




Teaterlektionera är någonting jag inte längtar efter längre, jag skulle nästan hellre ha en naturkunskapslektion istället. Jag kan ingenting. Jag har aldrig känt mig så dålig på någonting jag förut tyckt varit så roligt. Det märks att vi alla i klassen är så trötta. Ingen av oss orkar ge 100% på det vi älskar som allra mest.

Men det kanske är meningen att det ska vara såhär under sista året. Jag vet inte.

Jag hade världens längsta skoldag och de tråkigaste skolämnena man kan ha på en dag. Vid sextiden mötte jag upp Linnéa och satt med Frida och hennes vän på en kinarestaurang.




Vi sa hej då och jag och Linnéa gick vidare till cafe tintin och fikade i några timmar. Så fint. Sedan när vi fikat lite gick vi hela avenyn ner till brunnsparken och så åkte vi hem.

Linnéa är såndär människa som det känns som man känt henne hela livet. Och för att citera henne
- " Vi har nog känt varandra i ett tidigare liv"




Nu ska man hålla andan i några dagar, och bara försökta överleva skoldagarna som är kvar. (Bara 2 månader kvar snart)

Fredag:




Finisarna ( Caroline och Jonna ) och jag förfestade hemma hos Caroline. Sedan åkte vi vidare till Pustervik på järntorget för att dansa lite och lyssna på musik. En fin fredagskväll med världens underbaraste flickor.

Resten av helgen pluggade jag och åt med min pappa på restaurang. Nu är det onsdag och snart är det kent med Cassandra. mhm!!! så fint. Och snart får jag träffa min sarah, som jag inte träffat på 3 månader.

Dagarna går så fort, jag hinner nästan inte ens blicka förrän det är dags för nästa dag. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Men om 1 vecka och en dag är det dags för hjältarna och jag har längtat så länge efter detta nu. Snart är det dags. Och jag önskar jag hade någonting mer att säga, men det har jag inte. Hur har ni det? Puss.

Jag ser ut som en mupp, men det var inte det jag ville säga. Det jag ville säga var att jag vill ha vår nu!! Jag orkar inte med den här snön längre. Jag vill gå med en vårjacka och inte frysa om benen när jag använder kjol och strumpyxor. Jag vill ha vår. Jag vill ta studenten. Jag vill ha den 27:e maj, nu. Jag har kämpat i 3 år nu, jag orkar inte kämpa mer nu. Alla säger att man bara ska fortsätta kämpa, men hur egentligen orkar man kämpa i 3 år? Jag är så trött på att kämpa.

Varje gång jag kommer hem från skolan säger en röst i mitt huvud " Du måste göra den läxan nu, och sen den.."

Vad är det för liv egentligen?

Svar: Inget

- "Bara kämpa lite till nu, det är över om mindre än 3 månader.."

Jag blir så trött på samma tjat hela tiden.

Fast visst, det kommer väl vara värt det sen att stå där på ett flak och skrika sönder sin röst och faktiskt veta att man gjorde sitt bästa. (nästan i alla fall)

I torsdags hade jag och min klass fått fribiljetter till musikalen " The procucers - det våras för Hitler" på lorensbergsteatern. Alla fick ta med sig en extra person, vilket blev att jag tog med mig min mamma eftersom det var hennes födelsedag. Föreställningen var så himla bra och jag skrattade så mycket att grät. Jag rekommenderar verkligen att se den! åh!!

Resten av veckan har gått så fruktansvärt fort, i fredags var jag full på pustervik med Jp och 2 av hans vänner. Igår låg jag hemma och trodde verkligen att jag kommit till helvetet. Men att få se på skins hjälpte mig ganska mycket. Idag är mina planer att äta köttbullar på ikea! sen måste jag hem och skriva 2 läsloggar och läsa manus. Det är 3 veckor kvar till våran premiär i vårt projektarbete och jag börjar snart få lite smått panik eftersom vi har bara hunnit repa 5 scener av 15.

Träffade fina Lovisa vid 12 tiden ungefär för en fika. Är nu ledig fram till måndag eftersom våran skola har stängts pågrund av rasrisk. Känns så skönt, nu hinner jag göra alla mina läxor.




Allting börjar byggas upp igen, långsamt men säkert. Det kommer bli bra nu, och jag hoppas verkligen att det kommer bli det nu. Det får liksom vara nog på allting som heter åt helvete, jag hoppas det ialla fall.
Sen insåg jag idag att det är mindre än 100 dagar tills jag tar studenten. Det känns ganska konstigt.

Nu var sportlovet över, och dags att ta tag i allting... har inte ens pluggat hälften av allt som jag borde. Nåja, får väl bryta ihop i veckan eller nåt.. nu är det dags för skins!

Hur har ni det?

Har du ett hjärta som gör ont, tryck här.