Studenten;
Dagen som vi alla väntat på i 3 år var nu här. Allt tre års slit i skolan skulle nu äntligen få ett slut. Det var dags för oss teater treor att ta studenten. Som är den bästa dagen i mitt liv, men även den sorgligaste också.
Dagen började med att en liten del av klassen träffades i stan. Alla var så fina i sina vita klänningar och mössor. Vi åkte vidare hem till Erick för att ha champagnefrukost.
Mika höll ett jätte fint tal om olika minnen som hon upplevt med varje person. Sedan kom tårarna när Ashkan visade ett otroligt fint bildspel från alla tre åren vi har haft tillsammans. Man kunde inte förstå att tre år har gått så fruktansvärt fort, och hur mycket man har förändrats. Sedan höll Melissa ett tal, som var så fint och jag börjar nästan lipa när jag tänker på det. Och för att citera vad hon sa " Min första tanke av dessa människor, ska jag gå med dessa i tre år? hösten, vinter och våren kom och vi blev en familj" För det är verkligen så det är. En familj. Vi kommer alltid vara en familj.
När klockan var halv tio. Så begav vi oss vidare till bussen som skulle ta oss till skolan. För sista gången tillsammans som klass.
Vi satt på bussen och skrek " VILKA SKA TA STUDENTEN? - TA3". Vi kom till skolan, dansade runt i teatersalen och var galna. Träffade våra fina teaterlärare och pratade. Sedan var det dags att gå till bamba för sista gången och äta lunch. Alla var helt galna. Det var som vilken klass kunde skrika högst och bäst. Alla var så lyckliga. Och kunde nog inte se en endaste människa med en ledsen min.
Sedan spelades det "sommartider" och alla sprang upp på scenen och allt var helt galet. Alla bara skrek. Det går inte att förklara. Man måste varit där för att fatta vad jag menar. Sara fick stipendium och jag blev så glad och lycklig för hennes skull eftersom hon förtjänar det så himla mycket. Sedan var det dags att ta klasskort och sedan var de betygsutdelning och sedan vid ett kom flaket, så sattes ballonger och lakan upp. Sedan sprang vi in till skolan igen och peppade utspringet. När de var 1 minut innan vi skulle springa ut, peppade vi som in i helvete och jag har aldrig känt sån energi någonsin. Vi sprang, sprang så jävla fort. Upp på scen. Och jag har aldrig skrikt och hoppat så högt som jag gjorde då.
När gått ner från scenen med min klass var de dags att ge sig ut i folkvimlet för att hitta sitt plakat. När jag hittade min släkt och min familj var jag så glad och gråtfärdig att jag skakade i hela kroppen när alla mina familjemedlemmar turades om att krama om mig.
Jag har nog aldrig varit så glad i hela mitt liv som jag var när jag stod på flaket. Känslan av att man har klarat skolan och att få känna sig så jävla fri.
Vi åkte flak i 1 timma och 30 min ungefär. Det var som världens bästa fest. Ingenting kommer någonsin slå det. När vi var på avenyn så spelades känn ingen sorg för mig göteborg och allt var så jävla underbart.
Sedan kom vi till Götaplatsen och poseidon var tömd på vatten så där kunde man ju inte bada. Istället dansade alla Angeredselever runt på götaplatsen. Helt galet och underbart var det. Efter ett tag var jag tvungen att åka in till brunnsparken för att möta upp mina vänner som skulle följa med mig på min mottagning.
Träffade Daniel, Elin och Lovisa. Jonna också som men hon och Caroline kom lite senare. Jag var så glad och lycklig och försökte samla mig lite inför mottagningen.
Det var så himla många fina människor som kom på min mottagning. Runt 20 pers, om inte lite mer. Vi åt och pratade. Sen öppnade jag alla mina presenter. Fick 3 flaskor champagne, flytta hemifrån saker, strumpyxor, en skiva och pengar. När alla människor åkt hem och när mina föräldrar städade lokalen var jag så trött och mätt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Bytte om och åkte in till stan för studentfesten.
Studentfesten var på berså. Aldrig i mitt liv att jag någonsin skulle sätta min fot där. Men det var ju studentfest. De var rätt tråkigt i början, man jämförde ju allting med flaket och utspringet. Men jag insåg att ingenting kommer bli bättre än de så jag blev pepp och full. Sen dansade vi hela natten och allt var helt galet.
Klockan blev tre och det var dags att ta sig hem. Det var sjukt jobbigt för att när jag vaknade dagen efter. Jag har aldrig känt mig så jävla tom. Nu var det liksom slut på allt.
Dagen började med att en liten del av klassen träffades i stan. Alla var så fina i sina vita klänningar och mössor. Vi åkte vidare hem till Erick för att ha champagnefrukost.
Mika höll ett jätte fint tal om olika minnen som hon upplevt med varje person. Sedan kom tårarna när Ashkan visade ett otroligt fint bildspel från alla tre åren vi har haft tillsammans. Man kunde inte förstå att tre år har gått så fruktansvärt fort, och hur mycket man har förändrats. Sedan höll Melissa ett tal, som var så fint och jag börjar nästan lipa när jag tänker på det. Och för att citera vad hon sa " Min första tanke av dessa människor, ska jag gå med dessa i tre år? hösten, vinter och våren kom och vi blev en familj" För det är verkligen så det är. En familj. Vi kommer alltid vara en familj.
När klockan var halv tio. Så begav vi oss vidare till bussen som skulle ta oss till skolan. För sista gången tillsammans som klass.
Vi satt på bussen och skrek " VILKA SKA TA STUDENTEN? - TA3". Vi kom till skolan, dansade runt i teatersalen och var galna. Träffade våra fina teaterlärare och pratade. Sedan var det dags att gå till bamba för sista gången och äta lunch. Alla var helt galna. Det var som vilken klass kunde skrika högst och bäst. Alla var så lyckliga. Och kunde nog inte se en endaste människa med en ledsen min.
Sedan spelades det "sommartider" och alla sprang upp på scenen och allt var helt galet. Alla bara skrek. Det går inte att förklara. Man måste varit där för att fatta vad jag menar. Sara fick stipendium och jag blev så glad och lycklig för hennes skull eftersom hon förtjänar det så himla mycket. Sedan var det dags att ta klasskort och sedan var de betygsutdelning och sedan vid ett kom flaket, så sattes ballonger och lakan upp. Sedan sprang vi in till skolan igen och peppade utspringet. När de var 1 minut innan vi skulle springa ut, peppade vi som in i helvete och jag har aldrig känt sån energi någonsin. Vi sprang, sprang så jävla fort. Upp på scen. Och jag har aldrig skrikt och hoppat så högt som jag gjorde då.
När gått ner från scenen med min klass var de dags att ge sig ut i folkvimlet för att hitta sitt plakat. När jag hittade min släkt och min familj var jag så glad och gråtfärdig att jag skakade i hela kroppen när alla mina familjemedlemmar turades om att krama om mig.
Jag har nog aldrig varit så glad i hela mitt liv som jag var när jag stod på flaket. Känslan av att man har klarat skolan och att få känna sig så jävla fri.
Vi åkte flak i 1 timma och 30 min ungefär. Det var som världens bästa fest. Ingenting kommer någonsin slå det. När vi var på avenyn så spelades känn ingen sorg för mig göteborg och allt var så jävla underbart.
Sedan kom vi till Götaplatsen och poseidon var tömd på vatten så där kunde man ju inte bada. Istället dansade alla Angeredselever runt på götaplatsen. Helt galet och underbart var det. Efter ett tag var jag tvungen att åka in till brunnsparken för att möta upp mina vänner som skulle följa med mig på min mottagning.
Träffade Daniel, Elin och Lovisa. Jonna också som men hon och Caroline kom lite senare. Jag var så glad och lycklig och försökte samla mig lite inför mottagningen.
Det var så himla många fina människor som kom på min mottagning. Runt 20 pers, om inte lite mer. Vi åt och pratade. Sen öppnade jag alla mina presenter. Fick 3 flaskor champagne, flytta hemifrån saker, strumpyxor, en skiva och pengar. När alla människor åkt hem och när mina föräldrar städade lokalen var jag så trött och mätt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Bytte om och åkte in till stan för studentfesten.
Studentfesten var på berså. Aldrig i mitt liv att jag någonsin skulle sätta min fot där. Men det var ju studentfest. De var rätt tråkigt i början, man jämförde ju allting med flaket och utspringet. Men jag insåg att ingenting kommer bli bättre än de så jag blev pepp och full. Sen dansade vi hela natten och allt var helt galet.
Klockan blev tre och det var dags att ta sig hem. Det var sjukt jobbigt för att när jag vaknade dagen efter. Jag har aldrig känt mig så jävla tom. Nu var det liksom slut på allt.
Hur ska det gå?
I torsdags fyllde jag nitton år. Det firades först i skolan med att alla teaterelever sjung för mig. Sedan vid halv sex tiden mötte jag upp mina föräldrar och åt på bamboo. Sedan till kvällen fick jag och Melissa för oss att vi skulle dra till sticky fingers för att fira min födelsedag och att skolan snart är över.
På lördagskvällen drog jag iväg lite kanske för sent till slottskogen för att träffa alla teatermänniskor. Alla var fulla och jag var den enda som var nykter. Men det var trevligt ändå. Sedan skulle alla iväg till någon utefest men jag åkte hem istället.
I måndags samlades kanske klassen för sista gången någonsin ( om man inte räcknar med studenten då ) i skolan för att filma in dansen vi hade med i vår teaterproduktion.
Idag fixade vi lakanen som vi ska ha på flaket.
Känns så overkligt. På torsdag gäller det.
På lördagskvällen drog jag iväg lite kanske för sent till slottskogen för att träffa alla teatermänniskor. Alla var fulla och jag var den enda som var nykter. Men det var trevligt ändå. Sedan skulle alla iväg till någon utefest men jag åkte hem istället.
I måndags samlades kanske klassen för sista gången någonsin ( om man inte räcknar med studenten då ) i skolan för att filma in dansen vi hade med i vår teaterproduktion.
Idag fixade vi lakanen som vi ska ha på flaket.
Känns så overkligt. På torsdag gäller det.
Studentbalen;
I söndags var det studentbal. Jag hade inga förväntingar alls, eftersom bal är verkligen inte min grej.
Balen var helt underbar, hade gjort vad som helst för att få uppleva den igen, Faktiskt.
När vi satt och åt började vi sjunga allsång. ( typiskt teaterelever) sedan dansade vi i 4 timmar som galningar. Det var så himla fint och jag vill så gärna uppleva hela den dagen igen. Det var väl när vi hade som roligast på dansgolvet då jag insåg att snart är allting slut... trodde jag aldrig skulle säga detta men nu vill jag inte sluta. Fan. Om 8 dagar tar jag studenten och imorgon fyller jag 19.
Balen var helt underbar, hade gjort vad som helst för att få uppleva den igen, Faktiskt.
När vi satt och åt började vi sjunga allsång. ( typiskt teaterelever) sedan dansade vi i 4 timmar som galningar. Det var så himla fint och jag vill så gärna uppleva hela den dagen igen. Det var väl när vi hade som roligast på dansgolvet då jag insåg att snart är allting slut... trodde jag aldrig skulle säga detta men nu vill jag inte sluta. Fan. Om 8 dagar tar jag studenten och imorgon fyller jag 19.
No sound but the wind
På kristi himmelsfärds dag åkte jag, min mamma och hennes pojkvän till Varberg för att fira min morfars 65 års dag. Vi åt smörgåstårta och tårta, och träffade hela släkten.
I fredags var jag och klippte mig och jag vet inte om jag gillar det eller inte. Fast det var bara för att frisören gjorde massor med lockar, som jag absolut inte passar i. Jag inhandlade även det sista inför balen med Melissa och gjorde ett nytt försök att äta sushi. Jag fick även en tidig födelsedagspresent av min pappa och mamma, eftersom jag behövde en liten kamera till balen. (Min andra gick sönder förra veckan)
I lördags var jag hemma hos Caroline och förfestade med lite vin innan vi begav oss till pustervik för att se på The mary onettes.
Konserten var så himla fin och bra, men blev lite ledsen att de inte alls spelade många låtar.
Vi åkte nästan direkt efter konserten var slut, eftersom vi båda var väldigt trötta och hungriga.
I fredags var jag och klippte mig och jag vet inte om jag gillar det eller inte. Fast det var bara för att frisören gjorde massor med lockar, som jag absolut inte passar i. Jag inhandlade även det sista inför balen med Melissa och gjorde ett nytt försök att äta sushi. Jag fick även en tidig födelsedagspresent av min pappa och mamma, eftersom jag behövde en liten kamera till balen. (Min andra gick sönder förra veckan)
I lördags var jag hemma hos Caroline och förfestade med lite vin innan vi begav oss till pustervik för att se på The mary onettes.
Konserten var så himla fin och bra, men blev lite ledsen att de inte alls spelade många låtar.
Vi åkte nästan direkt efter konserten var slut, eftersom vi båda var väldigt trötta och hungriga.
SOM EN DRÖM;
Du gjorde att jag ägnade dagar och
nätter bara av att tänka på dig
(nu spelar det ingen roll)
Stryk dina fingrar i
mitt hår och säg att
jag smakar salt
Jag smakade salt
och du strök dina fingrar
i mitt hår
Du frågar vad jag tänker på
jag säger:
inget
Jag frågar vad du tänker på
du säger:
livet
Du håller min hand och
säger att jag har pianofingrar
ler och pussas
Vi log och du sa att jag hade
pianofingrar och pussades
huvudena mot varandra
jag frågar:
"Sover du?"
nej
Du frågar:
"sover du?"
nej
Nu vill jag att du ska vara någon annan
( fast ändå inte )
Fun, fun, fun
I lördags var vi på maskerad tillsammans med alla ettor, tvåor och treor från teaterprogrammet och även lite fler människor. Festen måste nog varit bland den SJUKASTE och galnaste fest jag någonsin varit på.
I söndags cyklade jag och träffade Caroline en stund och satt vid kanalen och pratade. Sedan till kvällen träffade jag Elin och gick på bio och såg " Flickan från ovan". Himla fin och bra film.
I söndags cyklade jag och träffade Caroline en stund och satt vid kanalen och pratade. Sedan till kvällen träffade jag Elin och gick på bio och såg " Flickan från ovan". Himla fin och bra film.
california dreamin;
Sitta på en spårvagn och åka någonstans. Mellan allting och inget.
ALLTING:
I tisdags när jag kom hem höll min mamma ett kuvert framför mig när jag öppnade dörren och sa att det var till mig. Jag visste vad det var, nu skulle jag få veta. Öppnade ivrigt och skumläste igenom allting och läste detta:
"Utifrån dessa kriterier vill vi erbjuda dig en plats som kultursommarjobbare"
Jag hade tidigare under dagen när min klasskompis frågat mig ifall jag fått något svar sagt nej. Men nu kunde jag säga ja. Det valde ut mig med 59 andra personer som ska underhålla Göteborgs stad av 360 sökande. Jag ska spela teater i 3 veckor.
INGENTING OCH ALLTING:
Resten av veckan är bara ett svart moln. Jag kan inte förstå hur EN människa kan trycka ner en så himla hårt och bryta ner alla muskler i kroppen som får en att bli svag, och sen står man där och har ingenting att säga för att FÖRSÖKA försvara sig.
OCH DOM DÄR JÄVLA BLICKARNA
mördarblickarna
Musklerna och kroppen hamnar på marken. Försöka hålla tillbaka tårar som sedan smyger sig fram när man sätter sig på spårvagnen för att ta sig hem. Gömmer sig bakom solglasögon, solen är stark. Ingen ska behöva få se.
ALLTING:
I tisdags när jag kom hem höll min mamma ett kuvert framför mig när jag öppnade dörren och sa att det var till mig. Jag visste vad det var, nu skulle jag få veta. Öppnade ivrigt och skumläste igenom allting och läste detta:
"Utifrån dessa kriterier vill vi erbjuda dig en plats som kultursommarjobbare"
Jag hade tidigare under dagen när min klasskompis frågat mig ifall jag fått något svar sagt nej. Men nu kunde jag säga ja. Det valde ut mig med 59 andra personer som ska underhålla Göteborgs stad av 360 sökande. Jag ska spela teater i 3 veckor.
INGENTING OCH ALLTING:
Resten av veckan är bara ett svart moln. Jag kan inte förstå hur EN människa kan trycka ner en så himla hårt och bryta ner alla muskler i kroppen som får en att bli svag, och sen står man där och har ingenting att säga för att FÖRSÖKA försvara sig.
OCH DOM DÄR JÄVLA BLICKARNA
mördarblickarna
Musklerna och kroppen hamnar på marken. Försöka hålla tillbaka tårar som sedan smyger sig fram när man sätter sig på spårvagnen för att ta sig hem. Gömmer sig bakom solglasögon, solen är stark. Ingen ska behöva få se.
Iam not a robot.
Valborg:
Jag mötte upp Linnea och vi åkte och kollade på cortegen.
Sedan begav vi oss hem till hennes lägenhet där det var fullt med massor med människor. Vi förfestade och drack vin och hade det hur trevligt som helst. Förfesten blev festen och sen åkte jag vidare på efterfest med några till andra långgatan och drack öl (Linnea var för trött för att följa med).
En himla fin och trevlig kväll med fint sällskap.
Jag mötte upp Linnea och vi åkte och kollade på cortegen.
Sedan begav vi oss hem till hennes lägenhet där det var fullt med massor med människor. Vi förfestade och drack vin och hade det hur trevligt som helst. Förfesten blev festen och sen åkte jag vidare på efterfest med några till andra långgatan och drack öl (Linnea var för trött för att följa med).
En himla fin och trevlig kväll med fint sällskap.
