Aprilhimlen.
När det väl händer, tänker man inte så mycket. Men det är väl efteråt man ser hur jävla fint det var. Nu känns det mest som man bara vill krossa allt eftersom det kommer inte hända igen. Just nu känns det som det gärna inte hade behövt hända. Fast ändå jo. Nu vet jag att drömmar kan hända.
KÄNNER SAMMA SAK
KÄNNER SAMMA SAK
För några dagar sedan reste jag och min pappa iväg till Skövde för att fira påsk med mina kusiner. Det var mysigt och jag har världens finaste kusin. Min lilla Hanna satt och kramade om mig hela tiden och sa att jag var världens bästa kusin.
Jag tog inte alls några kort eftersom vi kollade mest på film och skrattade nästan hela tiden. Vid midnatt somnade vi och jag försökte återuppliva min dröm.
I Måndags träffade jag Sarah. Vi fikade, skrattade och funderade. Nu har hon åkt hem igen.
Tisdag SAMMA SAK
Onsdag SAMMA SAK
Jag ska nog bara gå vidare nu och sluta i leva i det som har hänt. (Jag har alltid varit sådan) Jag vill bara att allt ska vara MAGISKT igen.
Du är så obeskrivligt fin, Caroline. Puss.
åh, tack sötis! och grrrrymt nu hittade jag en ny blogg också
Fruktansvärt fint.
Du är så himla bra!
Svar: Tack så hemskt mycket för dina fina kommentarer. Jag blir så himla glad! Åhåh. Puss
puss
Svar: Åhmehn! Det hade varit jätteroligt verkligen. Även fast jag egentligen inte vågar för att jag är ungefär världens blygaste människa men jag måste måste måste börja våga. Så, ja! Det hade varit finfint! (:
Magiska stunder är ovanliga, de ska man ta till vara på.
Svar: Tack så väldans! :)
du skriver så otroligt fint, i alla dina inlägg. och du är så himla söt. bara så att du vet liksom.
<3
Det kommer att bli magiskt igen, kanske när du minst anar det! men jag hatar själv att fastna det förflutna som kändes som bäst långt efter att det inträffade.
åh tack, jag blir helt varm i hjärtat :*
jag har många gånger tänkt att jag ska sluta blogga då jag alltid tycker att det inte blir så fint som jag tänker mig att det ska bli, eller lika fin som din eller alla andras. och jag har inte alls många som läser eller kommenterar så jag blir så himla glad när du skriver. det är så fint. men samtidigt är det så kul att skriva och fota och fixa med den, så den får vara kvar ändå tror jag.
åh, jag och frida vill så gärna åka ner och hälsa på linnéa senare i vår eller i sommar och då kan alla vi ramla runt på gatorna en sommarnatt och sitta på ett berg eller i en park och lyssna på håkan och äta jordgubbar :*
Ibland så måste man bara skriva av sig, men det är klart att man inte vill hänga ut själen till alla bekanta. Jag har inte haft en så fulländad stund i mitt liv som jag är orolig att inget kommer kunna slå. Jag väntar fortfarande liksom. Hursomhelst så hoppas jag att du kan gå vidare även om det tar tid.
